Just nu känns det som att min intelligensnivå ligger "below normal". Klockan börjar närma sig halv ett denna lördag, solen strålar i minusgraderna och det är precis sånt väder som får mig att vilja hoppa ur sängen och bara vara ute och aktivera mig! Det vill säga i vanliga fall, alltså inte denna förmiddag då jag har drabbats av depression light och fram tills nu har legat i sängen och sovit/läst sedan klockan nio imorse. Nu sitter jag faktiskt upp, kramar koppen med fesljummet kaffe och frossar i choklad och kanelbullar. Lyckas inte finna någon inspiration till mitt skrivande (det-lite-mer-seriösa-skol-skrivandet) efter att ha läst alla dessa sidor i denna trevliga bok. Motivationen har trillat ner på noll medan det enda jag vill ska trilla ner är poletten så jag kan börja detta arbete. Jag tänker inte ge upp, även om tanken korsat min nano stora hjärna mer än en gång den senaste veckan.
Kaffet är för kallt för att vara drickbart och chokladen och bullarna är slut. En sak är säker, min depression light kommer inom det närmaste dygnet utvecklas när ångesten och mitt dåliga samvete över dagens frosseri, utebliven träning och allt för lite skrivande hinner ifatt mig.
Så där ja, pappa kom hem och konstaterade att det är bara att bryta ihop och komma igen. Hoppas er dag börjat bättre än min. Jag tror jag lägger mig ner igen.
Just precis såhär charmig är jag för tillfället; En lördagsförmiddag i sängen med depression light Passa på att titta, för detta är inte en syn jag bjuder på alltför ofta.
For those of you who didn't understand a shit of what I just wrote, good for you. Believe me, these words are not even worth translating. Depression light, that's what it's all about. I'll let you know when Happyface is back instead.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar