Cykeltur

Gårdagen började med en mindre chock när klockan ringde kvart över sex och jag insåg att jag skulle jobba. Funderade lite och insåg att jag inte alls skulle jobba utan gå och simma. Så, jag snoozade. När jag väl kom till sporthallen och entrar simhallen möts jag inte av samma gamla vanliga syn, ett gäng som simmar fram och tillbaka, utan av en klunga (till större delen pensionärer) mitt i bassängen. Hej vattengympa. Alltså 30 minuters vattengympa klockan sju på morgonen. Nytänk från min sida.

Eftersom att jag kört fast i mitt stickande så hoppade jag upp på cykeln och överträffade mig själv genom att cykla till Eks Lilla Bod (som inte är såå himla liten) för att få lite stickhjälp. Har sagt det förr men säger det igen, det stället är hur mysigt som helst. Satt där mitt bland allt garn i alla möjliga färger och stickade till butikägarens instruktioner. Det gick finfint.

Hemfärden bjöd på otäcka krälande djur som passerade min väg. Men som den vuxna och sansade människa jag nu blivit, visade jag tecken på mogenhet genom att inte skrika (vilket jag annars har gjort) och snällt hoppat av cykeln två meter ifrån ormen och väntat tills den hade dykt ner i diket på andra sidan. Kände mig bara lite smått illamående efteråt.

Yesterday, I was suppose to go swimming in the morning, but when I arrived, there was some sort of  wateraerobics going on so I joined them instead. After that I decided to go on a bikeride to the Knitting Shop and get some help with my knitting from the owner of the store. She's so kind and helpful and the place is really cosy. Loved sitting there knitting among all the different piles of yarn. And then, on my way back home, I saw a snake cross the road. Uhh, seriously, I hate them, but this time I didn't scream. Good for me.