Okej, jag närmar mig duschen. Idag tar det emot lika mycket att ta sig in i duschen som upp på träningscykeln. Finns så mycket annat som jag gärna placerar högre på min "att-göra" lista. Men, viktig detalj, jag klarade av mina 45 minuter av spinning. 45 minuter, jag vet, varför inte en timme? Faktum är att en timme är 15 minuter längre än 45 minuter och därför kändes en timme lite väl bra så här i början av mitt nya liv som mer eller mindre ska likna mitt gamla liv. Alltså det gamla livet innan det nya livet i Cambridge började. Man skulle kunna säga att jag börjar mitt nyare liv. I alla fall, halvvägs in i duchen inser jag:
"Neeej, jag glömde göra mina situps och armhävningar...!"
"Det gjorde jag med, någonstans kring 1978. Eller ja, jag har väl gjort både situps och armhävningar sen dess. Men sen träffade jag Karin, och sen dess har jag nog inte gjort några situps. Inte för att hon har något med saken att göra. Det handlar nog mer om när jag började min utlandsvistelse. Och då Lovisa, då är inte dina fyra kilo något..."
Tack pappa, men du bodde väl utomlands något mer än tre månader om jag inte minns fel. Och varför har jag fortfarande inte tagit mig in i duschen, jag var halvvägs och nu har jag återgått till nollvägs (antar att helvägs, som var min första tanke, skulle innebära att jag står i duschen och skriver detta). För övrigt valde Lillebror att vrida upp musiken något högre än vanligt, så, fanns bara en sak att göra, vrida upp min musik ännu högre. Fördelen med detta, istället för tysta minuter mellan låtarna, får jag lyssna på Lillebrors musik, vilken är i princip samma som min egen. Till sist, tack mamma och pappa för hörlurarna vi fick i julklapp, de kommer säkert till använding inom en snar framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar