Min första kanadensiska post-it

Tisdag eftermiddag. Kollade på halvtråkig svensk fotboll och åt alldeles för många nachos till lunch. Mår fortfarande lite illa. Största nachotallriken någonsin, mättade mig och räckte som snacks till fyra pojkar, jag menar män, eller nej, killar. 

Veckans toppen är att jag numera har frukost på mitt rum. Heja kylskåpet. Veckans botten är att jag inte har något kaffe på rummet. Fjorton våningar och 2.05 CAD kostar detta kaffet mig varje morgon. Studentlitteraturen är delvis inhandlad och jag har minskat antalet kurser från fem till fyra för att spara tid och pengar. Framförallt tid. Numera läser jag 100% enligt University of Ottawa men bara 80% enligt Lunds Universitet. Kan det bero på att terminen är en månad kortare här i Kanada? Man vill ju inte slita ut sig totalt, måste hinna med både Niagarafallen och Toronto i helgen. 

Bilder från lite av varje: 

Söndagens aktivitet: Scavenger Hunt, går ut på att ta sig runt till olika platser i Ottawa 

med hjälp av ledtrådar och samla poäng genom att utföra små uppdrag. 

Kaffen som jag får kämpa hårt för varje morgon

Gårdagens löprunda: Spring på ena sidan floden tills du hittar en bro. 

Spring över bron och tillbaka för du vet aldrig när nästa bror kommer. 

Här satt vi och fick ont i nacken av TVns placering och ont i magen av nachotallriken.

Och här det ni väntat på: min första kanadensiska post-it ut ;)

Otttawa Gee-Gees vs. Toronto

Home Opener Football. Män i otroligt tajta byxor med extremt breda axelskydd som kastar OCH sparkar en oval boll för att sedan samlas i stora högar och "mysa" på plan. Ja, ungefär så kan man sammanfatta hur jag upplevde min första American Football match. Skollaget hade sin första match för säsongen mot Toronto på Gee-Gees field idag. Sarah var min privata kommentator och gick igenom regel efter regel och till slut förstod jag nästan spelet.

 Charlotte (Frankrike), Lena (Tyskland), Marine (Frankrike) och Rimke (Holland)

Torontos lag 

 uOttawas Gee-Gees

 Män i tights som putar med rumpan

Män i tights som knuffas

Män i tights som säger "good game" eller något i den stilen, vad vet jag...

 Jag då som ni kanske känner igen och Sarah (Tyskland). 

Mosaika

 Gårdagskvällen började med Ottawas ljus- och ljudshow. Riktigt häftigt!

Kort videoklipp finns här: http://www.canadascapital.gc.ca/celebrate/mosaika

Sen slutade kvällen ungefär såhär

Lediga fredagar kan jag leva med

Livet går vidare här borta i Ottawa. Jag och tyskarna gjorde lite beräkningar nyss när vi åt och kom fram till att vi bott här på campus i över en vecka nu. Jag har klarat av två skoldagar och nu är det helg. Egentligen fick jag helg redan igår eftersom jag är ledig på fredagar! Riktigt stolt över hur bra jag lagt mitt eget schema! 

Just den här lediga fredagen har jag förgyllt mitt lilla krypin med ett kylskåp och fyllt detta med lite av varje. Efter att ha transporterat kylskåpet upp till fjortonde våningen tog jag och resväskan en liten bussutflykt till Ottawa's International Airport. Lämnade min skadade resekomis (väskan) för att tio minuter senare ta bussen tillbaka. Mötte upp svenskgänget på en irländsk pub för att se Sverige vinna över Irland. Trevligt. Åt Fish&Chips med en gigantisk friterad fisk. Kan också nämna att svenskgänget har vidgat sina vyer lite och idag var två andra utbytesstudenter med oss på puben. Båda dessa nya var svenskar. Från Lunds Universitet...

Flyttkort X - Inflyttad

Ett första besök på Walmart är avklarat och jag har det jag behöver för att överleva den här terminen. Klockan är 20.54 och jag är nerbäddad i sängen med huvudvärk, muskelvärk, täppt näsa och lock för öronen. Nu när jag drabbats av den typiska "ny-termin-och-mycket-nytt-folk-förkylningen" tror jag att jag genomfört vad som krävs för att anses vara inflyttad. Imorgon börjar skolan. Slut på flyttkorten och början på ett studentliv i Ottawa.

Flyttkort IX - Gratis är gott

Ibland ger jag mig in på saker som jag är tveksam till om jag kan genomföra. Till exempel skriva ett till tio med romerska bokstäver. För drygt tio år sedan var detta inga som helst problem men nu sitter jag här och har sedan förra inlägget funderat på hur man skriver en romersk åtta korrekt. Dagens inlägg, nummer nio, känner jag mig ändå ganska säker på.

Nytt i mitt liv är att jag beställt mig en kyl (inte gratis!), blivit förkyld (helt gratis), shoppat loss på apoteket (verkligen inte gratis), hittat mer gratis mat (woohooo!), fyllt en kasse med köksredskap från Free Store (superdupergratis) och köpt små förvaringslådor (inte gratis men billigt).

I eftermiddag blir det skolutflykt i de gula bussarna igen. Den här gången står Walmart på schemat och hela förmiddagen har jag fyllt på shoppinglistan. Snart ska vi nog kunna kalla detta rum för ett hem. Men innan Walmart måste huvudet få vila på kudden en stund. Ska nog inviga mitt nya nässpray också. Glömde köpa näsdukar och det är ju typiskt att mina Fisherman's Friend tog slut redan innan förkylningen hann komma...

Gratis pepsi 

Tabletter som av förpackningen att döma ser effektiva ut. Vad tror du mamma? 

Gratis stekpanna, gratis skärbräda, gratis bestick, gratis burkar, gratis tallrikar, gratis stekspade.

Flyttkort VIII - På Ottawas gator

Klockan är 03.33 och jag är lite för pigg för att kunna somna. Kanske skulle valt en drink som inte innehåller RedBull? Startade dagen med gratis frukost för att sedan skaffa kanadensiskt telefonnummer följt av gratis lunch. Har även sett en man bli misshandlad av en alkis/uteliggare/missbrukare (svårt att avgöra för här finns alla sorter) under dagen och en annan man slå sönder en ruta på en taxibil utanför nattklubben. Men oroa er inte, här erbjuder skolan folk man kan ringa som möter upp dig och följer dig hem. 24 timmar om dygnet kan man ringa och jag funderar på om de bär mina kassar om jag ringer efter att ha handlat riktigt mycket mat. Temperaturen har varit helt okej, inte speciellt svettig. Svettas har vi gjort ändå på ett trångt dansgolv hela natten. Nu har jag precis tagit mig upp för alla 14 våningar med ömma fötter. Det borde vara straffbart att inte ha en fungerande hiss när det finns folk som bor så högt upp!

Flyttkort VII - Livet på våning 14

Helgen är här och det innebär inflyttning för uOttawas studenter. Vi utbytesstudenter sitter och chillar i soffan och ser studenter, föräldrar och syskon slita med all packning. Tro mig pappa, att flytta mina saker mellan olika platser är ingenting jämfört med detta. En blandning av artonåriga tjejers överfyllda garderober som packats ner i väskor och vagnar med mat och hygienprodukter som troligtvis kommer räcka hela året. 

Mitt rum är litet, men jag är ju ganska liten själv så det fungerar. Värmen på rummen är minst sagt otrevlig och trafiken extremt högljudd, men det stora problemet är sängen som är liite för hög för att jag på ett smidigt sätt ska kunna hoppa i och ur den. Överväger att inhandla en liten pall. 

Vi är tre utbytesstudenter på vår våning. En tysk, en fransk och jag. Från och med nu är vi tjugo tjejer som ska dela på fyra duschar och fyra toaletter. Som pricken över i är vi hela fyrtio personer som ska dela köket på våning över. Halleluja moment. 

 Min biljett till boendet. Vill ni ha adressen är det bara att maila. 

 Mitt rum mitt i inflyttningskaoset. 

I Ottawa är det minsann ingen som kan kika in genom mitt fönster.

Flyttkort VI

Ett helvarv i klocktornet i House of Parliament

Utförligare blogginlägg kommer när tiden och orken räcker till. 

Flyttkort V

Det är sent, jag är trött och skolan börjar imorgon så jag ska fatta mig kort. Ännu en svettig dag på Ottawas gator. Börjar fundera över hur alla andra i den här staden kan se så oberörda ut av värmen medan vi själva svettas som aldrig förr. Ni där hemma i Sverige, tänk er detta: har suttit ute i t-shirt och shorts till midnatt utan att frysa! När gjorde vi det senast i Sverige? Har även "flyttat in" i min studentkorridor. "Flyttat in" eftersom jag mer eller mindre bara ställt in väskan på rummet, skapat lite oordning och lagt mig själv i sängen. Rummet är större än min cell och har en heltäckande dörr men mer om detta en annan gång. God Natt.

Svenska grabbar

 House of parliament

I Ottawa bygger man husen på höjden

Ny kompis. Tror han heter Otta wa?

Flyttkort IV

Sömn gör susen, chocken från upptäckten av gårdagens boende har lagt sig och nu ligger jag halvt inrullad i ett lakan i min cell igen. Har inte riktigt upplevt det mysiga i att ha sängen som både garderob och skrivbord så är glad att detta är andra och sista natten på fängelset. Imorgon får jag flytta in på mitt studentboende. Efter denna hostelupplevelse kan man väl knappast få det sämre. Till min stora glädje har jag inte spenderat många minuter i cellen.  Har haft en bra men svettig och klibbig dag på Ottawas gator tillsammans med fem andra utbytesstudenter. Börjar livet som utbytesstudent försiktigt och tillägger att dessa fem bytisar också är svenskar från Lunds Universitet. Skönt att slippa eventuella kulturkrockar såhär i början.

Nu applåderas det utanför fönstret. Hade detta varit ett normalt rum hade jag kunnat kika ut genom gallret och sett vad som var värt detta jubel. Fast nej, ett normalt rum har inte galler för fönstren och mitt rum har inte ens ett fönster. Däremot har jag en gallerdörr så jag kan höra vad som händer här. Ja, jag hör faktiskt allt, musik, trafik, folk som kissar, folk som spelar mobilspel med ljudet på, folk som pratar med varandra, folk som pratar med sig själva osv. Slutsatsen av detta blir att har mitt studentboende en dörr utan hål och en area på mer än 90x250cm så får jag nog vara nöjd.

Flyttkort III - 22 timmar senare

Nu är det ganska så exakt 22 timmar sedan klockan ringde hemma i Värnamo och resan mot Kanada började. Flygresan har gått bra. Resväskan klarade inte resan lika bra. Den goda nyheten är att jag får en ny väska, den dåliga är att jag måste lämna resväskan på flygplatsen... Hann gå igenom ett antal avsnitt av New Girl och The Big Bang Theory på resan. Måste säga att Air Canadas utbud av filmer/serier överträffade mina förväntningar. Något som absolut inte överträffade mina förväntningar är mitt hostel där jag befinner mig nu. Jag skulle kunna försköna det hela och säga att allt är toppen men istället ska vara helt ärlig: kan knappast föreställa mig ett värre boende och mår illa av tanken på att jag ska bo här tre nätter. Detta tillsammans med extrem trötthet skapar ångest och gör mig lipfärdig. Än en gång är man ensammast i världen. Tack och lov vet jag sedan tidigare att kvällens tillstånd är tillfälligt och att lite sömn brukar göra susen. Bara tillgången till Wi-Fi gjorde kvällen betydligt lättare. Nu är det mer än 22 timmar sedan jag steg upp och tiden i Kanada har börjat.

Flyttkort II - Tre huvudstäder på ett dygn

Att packa EN resväska på 23 kilo för tre årstider framkallar bröstsmärtor, huvudvärk och en ny konstig känsla i magen. Jag känner mig lite vild så jag slutar packa om väskan vid 28 kilo. Får plocka fram kreditkortet och hoppas på att jag kan betala mig ur den här situationen. Fungerar inte detta får jag spärra upp ögonen sådär lagom mycket så man ser söt ut (för mycket och man ser bara galen ut) och sen blinka lite extra med ögonfransarna. Hjälper inte heller detta så ryker vinterkappan och jag måste köpa en ny iår igen, "jobbigt".

Flyttkort I - Just nu på Femman

Familjen har åkt. Lämnat mig ensam i huset med Jaxon.
Själv packar jag. Och viker. Fikar lite gör jag också.
Ser till så att Jaxon får kissa och hänger upp tvätten på tork i solen.

Man skulle kunna sammanfatta dagen med att jag packar, viker, hänger, slänger, packar, fikar, viker, tvättar, stryker, promenerar, packar, väger, slänger, viker, packar, städar, viker, packar.

Man blir trött av det här. Vad är klockan? 15.00! Inte konstigt jag är hungrig.
Knappt två dagar kvar i Sverige. Två dagar där jag packar, viker, hänger, slänger, packar, fikar, viker, tvättar, stryker, promenerar, packar, väger, slänger, viker, packar, städar, viker, packar.

Snart bara en dag kvar. En dag. Undra hur stor chansen är att Air Canada ökar den maximalt tillåtna vikten per väska under denna sista dag. En dag kvar. Sen blir det åka av.

Just nu på Femman: Mitt beteende tar på Jaxons krafter också.

Ett studentliv i Ottawa

I samma stund som jag insåg att jag hade den vardag jag längtat efter och nu trivdes så bra med ringde jag ner pappa till Lund och bad han hjälpa mig med flyttkartongerna. Jag tänkte; Lund, ska vi verkligen göra slut? Nu?

forts. här